Träd

Idag var jag deppig av ett flertal ointresanta anledningar. Det var tråkigt. Sen så klättrade jag upp i mitt träd i trädgården. Det är ett körsbärsträd (vitt) planterat då jag föddes. Och jag kom på att jag säkert kan klättra upp i det. Och jag gjorde det. Det var kul, jag har inte klättrat i ett träd på flera år. Upplevelsen gjorde mig glad igen. Det är säkert symboliskt.

The world ends with you

To right the countless wrongs of our day,

we shine the light of true redemption.

That this place may become as paradise,

what a wonderful world such would be.

Jag älskar de här orden x3 de är så fanatiska.

Skolan börjar imorgon...

...Imorgon börjar skolan. Just nu har jag precis kollat på mitt nya schema och gillat det. ^^

Jag är inställd på att vara glad och trevlig och satsa hårt på skolan här i tvåan. Tyvärr har jag känslan av att jag imorgon kommer "komma ihåg" att jag är en osäker person och efter någon vecka tappa intresset för alla svårare ämnen och börja avfärda dem som "jobbigt". Men man kan ju hoppas på att det inte blir så. ^^

Gambatte :3 (eller Gambaru eller vad det egentligen heter)

The Boredom of me! T.T

Jag tror att anledningen till typ allt som händer i världen är för att folk är uttråkade. Vi kan börja med att Gud (!) skapar universum för att det är allt för tråkigt med bara ingenting överallt. Sen skippar vi framåt i tiden då aporna blivit trötta på att klättra i träd och bestämmer sig för att testa något nytt. Som att gå på marken eller äta fisk eller vad det nu var som katalyserade vår utveckling. Nomadfolken reste runt för att det var för tråkigt att stanna kvar på samma plats hela tiden. Egypterna dekorerade öknen med pyramider. Grekerna filosofierade och skrev pjäser. Allt för att de var uttråkade och försökte komma på nått bättre att fördriva tiden med! Alla tankar och all kultur. All vetenskap och utveckling. Enbart för att folk var uttråkade.

Och även idag så försöker är vi uttråkade. Jag har säkert sett det där musikal avsnittet av scrubs 3 gånger redan (fortfarnande roligt, jag blir helt freaked out av att de sjunger och det går inte över XD ) Jag har säkert klickat på samma bokmärken i min webläsare fyra eller fem gånger idag även fast jag alla de tidigare gångerna sett att det inte fanns nått nytt. Det är som om vi inte kommit nån vart alls. :p

(btw så tolkar jag T.T som uttråkade ögon och inte som floder av tårar som rinner från stängda ögon.)

Dude (I totally miss you)

Min bästa kompis stack till japan för ett par dagar sedan. :(

Ironiskt att en Tenacious D låt (Dude (I totally miss you)) skulle passa på mina känslor på ett nästan seriöst plan. x] Också ironiskt att en av huvudanledningarna till att denna saknad väckts har varit att jag inte haft någon som jag kan klaga på Bleach tillsammans med. :p 

Hoppas du har det bra i Japan Jocke. Jag saknar dig redan. D:

Pikuniku

Jag var på picknick idag. Jag hade glömt hur osäker jag är under sommaren men jag råkade komma ihåg det. :/

Bara jag som inte har nån aning om vad jag ska göra med armarna då jag går. Det känns altid som om man svänger med dem för mycket eller för lite eller för fort eller ojämnt eller nått. Och om man går med dem i fickorna hela tiden så känns det också fel. Då känner man sig som en jobbig tånåring som hatar allt och tycker börjar skrika på mamma för att hon ber honom hänga tvätten. Eller så går man med dem i kors, men då verkar man typ arg. Zetsubou-shitta!

Appropå Zetsubou Shitta så har tredje säsongen av sayonara zetsubou sensei börjat sändas för ett tag sen. Det gör mig glad. ^^

Fett intresant liv jag har. Jag borde radera den här bloggen i skam innan jag blir en av den allmäna massan som tror att de har nått intresant att säga utan att alls ifrågasätta vad de säger. Fast vid närmare eftertanke så är folks liv ganska lagom intressanta endå. Tillräckligt för att man ska ha nått att snacka om.

Fucking Filosofi

Så allt handlar om balans. Motsatser. Yin och Yang. Men paradoxalt nog finns det en motsats till balans. Kaos. Den obestämda faktorn. Den fria viljan. Utan kaos är allt balanserat och därför allt stilla. Men verkligheten är bara i mänskornas ögon. Utan mänskor kan ingen uppleva verkligheten och på vilket stt existerar den då? Enligt oss iallafall. Sanningens ögon är irrelevanta. Så om vi inte vet om balans eller kaos så finns inget. En ofrågad fråga har inget svar. Och vi går igenom livet  genom att bekämpa frågor. Genom att acceptera de svar vi får eller bara acceptera att vi inte vet är vårat val.  Men vill vi ha så många frågor eller mot gångar som möjligt så att vi kan besegra de alla och verkligen uppleva livet eller vill vi ta det lugnt och bara undvika problemen? Är livet bättre om vi får som vi vill? Även detta är balans. Och även dess motsats kaos. Varför vill vi saker? Är det vårat val att vilja? Antagligen inte. Eller både och. Vad är syftet med mening? En fråga består av ord. Ord finns i våra huvuden och är inte riktigt verkliga i den kalla världen utanför. Men som sagt, det är bara vårat eget perspektiv som räknas. Snarare bara mitt eget perspektiv som räknas. Gör det mig till gud? En kraftlös gud? Om jag skulle vara allsmäktig skulle mitt liv vara fritt från kaos och full met balans. Men det vore ju meningslöst. Eller hur?