:(

Om det där med dålig karma från tidigare liv stämmer så kan jag mycket väl en gång ha varit Stalin. :P

Gamla tankar

Detta är egentligen en fråga om perspektiv, men enligt mig så gör inte lögner ont. Många säger "lies hurt" har hört det på flera ställen men det som egentligen gör ont är ju sanningen. Faktumet att det inte var så vackert som man trodde eller liknande. Det gör ju inte ont för änns sanningen slår en, innan det är det ju inte en lögn än liksom. Då är det min sanning och verkligheten vacker.

Jag säger inte att jag tycker om när folk ljuger för mig, men det är ju egentligen sanningen att de svikit en som gör ont. Dock är det ofta väldigt ohållbart med lögner. Då man har fått reda på att någon har ljugit så kan det vara svårt att lita på personen igen. Om det var något tillräckligt alvarligt så kan kanske aldrig förtroendet repareras. Det beror ju så klart på personen. Det finns altid två sidor.

"Såra mig inte!" mot "Ta inte åt dig så lätt!"

För mig så är majoriteten av konflikter mest bara dumma. Tomma ord, bråka för att bråka. Mina argument är ofta hållbara men ibland känns det endå som om jag bara fortsätter för att jag blivit provocerad. (mest mot mamma då) Om man bara skulle kunna skaka av sig känslan av att ha blivit sviken skulle man kunna "vinna". Vinna över balansen liksom. Att lämna och förlåta skulle altså vara Tao. Jag tycker alltid Tao ligger ganska nära Zen och det skulle verkligen vara Zen. ^^

Träd

Idag var jag deppig av ett flertal ointresanta anledningar. Det var tråkigt. Sen så klättrade jag upp i mitt träd i trädgården. Det är ett körsbärsträd (vitt) planterat då jag föddes. Och jag kom på att jag säkert kan klättra upp i det. Och jag gjorde det. Det var kul, jag har inte klättrat i ett träd på flera år. Upplevelsen gjorde mig glad igen. Det är säkert symboliskt.

The world ends with you

To right the countless wrongs of our day,

we shine the light of true redemption.

That this place may become as paradise,

what a wonderful world such would be.

Jag älskar de här orden x3 de är så fanatiska.

Skolan börjar imorgon...

...Imorgon börjar skolan. Just nu har jag precis kollat på mitt nya schema och gillat det. ^^

Jag är inställd på att vara glad och trevlig och satsa hårt på skolan här i tvåan. Tyvärr har jag känslan av att jag imorgon kommer "komma ihåg" att jag är en osäker person och efter någon vecka tappa intresset för alla svårare ämnen och börja avfärda dem som "jobbigt". Men man kan ju hoppas på att det inte blir så. ^^

Gambatte :3 (eller Gambaru eller vad det egentligen heter)

The Boredom of me! T.T

Jag tror att anledningen till typ allt som händer i världen är för att folk är uttråkade. Vi kan börja med att Gud (!) skapar universum för att det är allt för tråkigt med bara ingenting överallt. Sen skippar vi framåt i tiden då aporna blivit trötta på att klättra i träd och bestämmer sig för att testa något nytt. Som att gå på marken eller äta fisk eller vad det nu var som katalyserade vår utveckling. Nomadfolken reste runt för att det var för tråkigt att stanna kvar på samma plats hela tiden. Egypterna dekorerade öknen med pyramider. Grekerna filosofierade och skrev pjäser. Allt för att de var uttråkade och försökte komma på nått bättre att fördriva tiden med! Alla tankar och all kultur. All vetenskap och utveckling. Enbart för att folk var uttråkade.

Och även idag så försöker är vi uttråkade. Jag har säkert sett det där musikal avsnittet av scrubs 3 gånger redan (fortfarnande roligt, jag blir helt freaked out av att de sjunger och det går inte över XD ) Jag har säkert klickat på samma bokmärken i min webläsare fyra eller fem gånger idag även fast jag alla de tidigare gångerna sett att det inte fanns nått nytt. Det är som om vi inte kommit nån vart alls. :p

(btw så tolkar jag T.T som uttråkade ögon och inte som floder av tårar som rinner från stängda ögon.)

Dude (I totally miss you)

Min bästa kompis stack till japan för ett par dagar sedan. :(

Ironiskt att en Tenacious D låt (Dude (I totally miss you)) skulle passa på mina känslor på ett nästan seriöst plan. x] Också ironiskt att en av huvudanledningarna till att denna saknad väckts har varit att jag inte haft någon som jag kan klaga på Bleach tillsammans med. :p 

Hoppas du har det bra i Japan Jocke. Jag saknar dig redan. D: