Vi bara pratade. På det där stream-of-consciousness ärliga sättet.
Och jag kände att alla de där sakerna jag oroat mig över inte spelade roll längre.
Någon dag kanske allting kraschar samtidigt.
Men jag fick iallafall också vara lycklig ett tag.
vilgot har fortfarande en blogg av någon anledning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar